Solsken.

Det är sol och vackert väder!

Det är helt sjukt härligt. Man är faen inte bortskämd med fint väder. Ina tyckte att det var en bra idé att vi skulle gå upp tidigt idag, så att hon skulle hinna med allt som skulle göras. Ina ska nämligen på date ikväll. höhö.  Och när Jill har slutat så ska vi äta semla (fettisdag idag ju!) och mysa tillsammans med Emelie och Amanda i det vackra vädret.


Jag ska gå upp till skolan lite senare också för att skriva ut mina CV:n, Ina den snälla själen erbjuder sig att dela ut dom i Jessheim om jag inte kan (har råd) att ta mig upp.


Nu ut i solen! ;-D


Tjoff.


Nothing.

Tjoho.

Sitter hemma hos mig tillsammans med (en sovande) Jill, och 3 andra glada tjejer vid namn Emelie, Ina och Amanda. Vi funderar starkt på att dra ihop ett stort gäng på onsdag och glo på film. Alla är helt panka men vi har kommit fram till att om alla lägger en 10 var så har vi iallafall råd med EN påse chips. tragiskt. Emelie hade fixat jobb åt mig i Norge, en 6- månaders anställning. Tyvärr så var detta på en "kött-packar-fabrik". Kanske inte så passande för en vegetarian.


Repade ett tag med K.G idag. Låtarna vi har valt hitills är (typ 10st) inte så svåra, men det är mindre än en vecka kvar och vi ska spela i ca 3 timmar så vi behöver ju några fler. Det är svårare än vad man tror att hitta bra, trubadur låtar som ändå ska passa in på en pub (eller grill, eller vad faen det nu än är - alkohol kommer att vara inblandat) på vinter. Gyllene Tider och sommarhits känns inte direkt så aktuellt.


Min moster Lena är här i stan hela veckan. Käkade lite middag hemma hos mamma tidigare ikväll och blev alldeles för mätt. Jag fick senare springa till bussen som jag nästan missade, fick några dryga gliringar ifrån busschauffören och fick sedan betala en biljett för en stackars tjej vars busskort inte fungerade och hennes pojkvän var allmänt störd och inte erbjöd sig att betala. Så det var min goda gärning idag.

Godnatt.


Flightless bird.

What a night...

Jag var ,tillsammans med Ina och Amanda, hemma hos mig igår och förfestade lite. Vi spelade lite kort och snackade lite allmän skit. Sen så började vi prata om hur trötta vi alla tre var på småpojkar (samtliga av det manliga könet som är bosatta i Västervik), som ska vara dryga och svåra. Vart tog gentlemannen vägen egentligen? Sen, som ett slag av en trollstav, upplevde vi den skummaste kvällen ever. Det gick inte en minut utan att man hade en drink i handen eller åtminstone någon som ville köpa en drink åt en. Jackor togs av, utav samtliga herrar så fort vi kom ut i kylan för att vi inte skulle frysa. Cigaretter och tändare mitt framför en, innan man ens hunnit be om det. Och det var inte på det där vanliga, sliskiga - jag måste vara trevlig så att jag får dra över dig snabbare - sättet, utan ALLA var roliga och trevliga, artiga och allmänt mysiga. Det blev dock bråk på kvällen. Två sällskap av killar bråkade om vilket "gäng" som skulle få bjuda oss på mat, och sen kom Filip och lyckades naturligtvis bli den tredje parten i bråket (otippat). Man kände sig lite som en brunstig hona alla hanarna skulle slåss om. Något löjligt, men roligt. ;-)
Jag har ingen aning om vad det var som hände egentligen, om det var vi tre som utstrålade någonting särskilt just den kvällen eller om alla helt enkelt gått och mognat till sig över en natt. Jag hoppas att det håller i sig men det var nog aningen för bra för att vara sant.
 
Annars då...

Jag har läst ut de två första böckerna i serien Twilight, och det första jag ska göra med min nya lön är att köpa den tredje och sedan vänta spänt på den fjärde boken som har releasedatum den 12/3. Dom är riktigt bra, fast jag är glad att jag såg filmen först dock. Den där mystiska känslan som finns i filmen saknas något i böckerna.

Jag har börjat skriva massa igen också, kände att min kreativa sida kom igång efter allt känslokaos. Typiskt att det ska vara när man mår dåligt, eller söker efter något som man ska vara som mest kreativ. Måste man vara sorglig för att vara konstnär?

Iron and Wine - Flightless bird, American mouth. sjukt mysig låt.

Om jag kunde drömma.

Mando skivan är fortfarande lika bra, om inte bättre.

Satt uppe till sena timmen och läste i Om jag kunde drömma (aka; Twilight) det har varit lite upp och ner med den boken, i det första kapitlet så berättar Edward om hans och Bella's första möte och då fastnade jag direkt, riktigt snyggt skrivet. Men efter det så svalnar intresset aningen och det glider in på en massa annat som inte är lika roligt. Men igår! Ojojojojoj, jag satt och fnittrade för mig själv och det högg till sådär i magen, som också verkade ha slagit knut på sig själv. Varenda beröring står med, varje blick, varje andetag. Okej, nu låter det som att det är en sexnovell jag läser och så är inte fallet, inte det här fallet iallafall. Jag ville verkligen inte sluta läsa och gud vilka underbara drömmar jag drömde. Jag har varit helt sprallig hela dagen idag också.

Umgicks med mamma idag och kollade igenom lite papper. Knäckte min spargris och tog ut mina sista (trodde jag) 150 kr och åkte till Willys för att handla lite mat. Jag hade sparat en sådan där riktigt gammal hundring som jag fått av Ted inför nyår, tyckte att den var lite häftig (tänkte inte för en sekund att den kunde vara FÖR gammal). Slutar med att morsan får betala allt istället för att mina pengar inte var giltiga. bajs. Fast jag fick byta den på banken, så nu är jag glad igen! Nu kanske ni tycker att det var väldigt mycket liv om en hundring, men då ska ni veta att utan den där hundringen skulle inte jag ha råd till cigaretter den här veckan. Att bero på det så höll jag på att av panik i går när jag insåg att jag varken hade pengar eller cigaretter. Hade haft sönder en cigg dagen innan, så jag satte mig och försökte laga ihop den delen med ett filter ett bra tag och lyckades tillslut puffa i mig några bloss. Inte för att det hjälpte.

Just det, det är ju inte alls nu ihelgen vi har spelning i Ankarsrum utan helgen efter det. Tur det för vi har verkligen inte övat ett skit (och det är enligt K.G, mitt fel). Vi skulle få låna Mattis och grabbarnas PA-system, en sak mindre att tänka på.

Var med Amanda nyss och såg på Pocahontas, och jag kom underfund över en sak: jag älskar verkligen Disney filmer!Speciellt musiken, den är så perfekt alltid helt spot on.

Får se om vi ska se på Twilight ikväll, jag, Amanda och Ina eller om det blir någon annan gång. Är riktigt sugen på öl, känner verkligen för att festa ikväll. Hm, vissa verkar dock kunna festa utan att någonsin behöva betala någonting för det, missförstå mig inte, jag skulle gärna vara groggluder, men jag är rädd att jag saknar kunskapen om hur fa-an dom lyckas.

Anyways...

Nu ska jag göra lite mat och läsa lite mer i boken...


 


Vardag.

Nu är Ina här och hon stannar till nästa torsdag! Har saknat henne som fa-an. ;-)

Pratade med Sofi idag och hon tycker att vi borde flytta ihop i hennes lägenhet, så det var jävligt skönt att höra. Norge står fortfarande som 1.a prioritet men det är skönt att ha en jävligt soft backup- plan. Det har varit grymt skönt med helg, då man sluppit tänka på allt jävla kaos och alla telefonsamtal man måste ringa. Nu är det veckodag och dags att ta tag i skiten igen, segt.

Imorgon ska jag ringa till arbetsförmedlingen och berätta att jag är helt klart med inskrivningen och allt annat skit dom ville att jag skulle göra. Måste fråga dom igen om vad dom sa om alfa-kassan och fråga om man måste söka bostadsbidrag innan man söker ersättning ifrån soc. Sen så måste jag kolla igenom ALLA mina gamla räkningar och skit, gå till banken och be om ett 3 månaders kontoutdrag, sen ska jag försöka få ner allt det som jag behöver och skicka iväg till soc. Jag måste också lägga ut en annons på Blocket.se om lägenheten, se om någon nappar. Det har varit några stycken som är intresserade men vi får se vad som händer. Amanda vill hur som helst ha den tills april, så det är gött.


Jag måste också prata med Svante om hur jag får ut min semester ersättning som jag skulle fått i en klumpsumma den sista juli. Det vore inte fel att ha den nu när jag har 44 kr kvar på kontot.

Ina ville inte heller att jag skulle säga upp lägenheten, för gör jag det har typ ingen någonstans att ta vägen när folk kommer till stan. Savitha har ju sagt upp sin lägenhet, likaså Ina och Kerstin, Jill och Viktor, Ebba och Amanda. Så om jag ska till Norge och inte hittar någon efter Amanda så delar jag och Ina på hyran så får lägenheten stå tom tillsvidare. Det blir ju bara 1.000 kr var, ingen dödlig summa.

I helgen har jag och K.G spelning i Ankarsrum. Jag har ingen aning om vart och vi har ingen koll på vad vi ska spela. Miccan hade rätt tillslut om att jag och K.G antagligen inte kommer att göra ett skit tills dagen innan. Men till mitt försvar så har jag haft sjukt mycket annat att tänka på och göra. Kommer sitta fint med 1.000 spänn dock, dom är välbehövda.

Blev lite sugen på att spela wow igen, så det är det jag har sysselsatt mig med hemma hos Filip ihelgen, till hans förtret (nu vill jag spela Jasmine!). Det är riktigt kul, emellanåt, inte för ofta dock, det ÄR beroendeframkallande.

Nu måste jag sätta mig och gå igenom mina räkningar ifrån februari förra året och titta på vad jag ska skicka till soc. 

Godnatt.


Film.

Usch, totalt tappat lusten att skriva.

Det kan ju vara så ibland, och att jag har ett jävla gigant plåster på mitt pekfinger pg a den lilla men väldigt irriterande stickan, gör det inte direkt lättare att komma i en smidig kontakt till tangentbordet.

Filmen igår, The Haunted Forest, började faktiskt rätt bra. Visst, man förstod tidigt att det var en lågbudget produktion, som inspirerats lite av Blair Witch Projekt, med skeva kameravinklar och en färgsättning som jag inte riktigt förstod mig på. Men fyfan vad det gick utför runt slutet, huvudkaraktären står och kelar med grudgetjejen som låtit alla hans kompisar växa fast i trädet som filmen handlar om. Han trycker sedan upp henne mot en vass gren och hon står och skakar ett tag tills det börjar regna blod. Både Ebba, Amanda och jag, satt asnerviga i soffan i början av filmen med "grudge/indian" - flickans snabba små inklipp, meni slutet satt vi och skakade av skratt. Den var verkligen inte bra. I vissa sekvenser räddades filmen dock av huvupersonens slående likhet med Jonny Depp (han blev plötsligt mer intressant att titta på). Men hyr den! För vi hade riktigt roligt åt den!

Nu sitter jag hos Filip, har tagit ledigt ifrån jobbet idag. Ska ut till Almvik och umgås lite med mamma, det var ett bra tag sedan.

Måste ta tag i blocket grejen också, det har varit några som är intresserade av lägenheten, genom Ebba (på bilddagboken). Det är as nice, vore så jävla skönt om någon ville hyra den i andra hand så slapp jag säga upp den.

Filip sjunger i duschen, han har fastnat för Metric - Help, I'm alive. Riktigt bra låt. Maybe I will join him, jag luktar svett. 

Helg.

Trevlig helg ju...

Var med Ebba, Jonna och Amanda hos Filip och förfestade lite. Sen hade jag nog den värsta bakfylle dagen hitills i lördags. Fick boken Twilight av Filip i alla hjärtansdags present, han fick taco middag av mig (som han fick betala). Fick in en liten sticka under nageln som vägrar att komma ut, det smärtar kan jag lova.

Nu sitter jag hemma hos Amanda med Ebba och ser på Haunted Forest, hitills verkar det rätt B, men vi får se.

Puss.

Mando Diao - Give Me Fire!

Fick nyss hem min limited edition av Mando Diao's 5.e och senaste platta; Give Me Fire!

Då jag hade varit hookedMando Diao sedan Mr Moon kom ut -02, var jag rädd att den skitiga, garagerocken skulle försvinna, och det gjorde den relativt snabbt efter deras debutplatta Bring em' in.  Men det ersattes med någonting annat, minst lika bra. Visst, det suger när band ändrar på sig för mycket och byter spår helt men det har aldrig varit fallet med Mando Diao, den här skivan är något helt annat. Dance With Somebody - var den första singeln dom släppte ifrån skivan, man vill bara hoppa upp och dansa, helt genialisk. Det finns inga YeahYeahYeah's här heller, men allting faller på plats med den här skivan. Alla 5 plattor är otroligt olika varandra, det är lite det som är charmen med. Man ser utvecklingen och man märker att de vill visa oss någonting nytt, få oss att känna någonting annat. Hade te x Bring em'  in kommit ut idag hade jag nog inte fastnat för den lika mycket. Vi ändrar ju också på oss, vinner erfarenheter, lär oss saker på vägen och hittar nya uttrycksätt. Mando Diao blir ALDRIG tråkiga, det är alltid något nytt, något överasskande och det här det är riktigt, galet bra. Ca 16 minuter in på det sista tracket (efter 10 minuters tystnad) kommer ett bonustrack där grabbarna sjunger på spanska. Haha, jag älskar sådana där secret stuff, så jävla roligt.
Deras musikaliska talang och känsla för att skriva musik lämnar mig helt häpen. Den här skivan är ett genomtänkt sätt att uttrycka en undertryckt ilska av galen kärlek och raseri. Jag förstår inte hur de gång på gång, alltid lika träffsäkert, lyckas träffa mig rakt i bröstet. Alltid på rätt tidpunkt, alltid med rätt metod.

Jag älskar det här, vet inte vad mer jag kan säga än att det här är det vackraste dom någonsin har gjort (i sin helhet), det är så jävla bra att jag gråter



Sluta aldrig skapa musik, mitt liv har just blivit mycket lättare att leva. <3

Mystiken tätnar.

Pigg som en lärka i en snöstorm!

Njae, vet inte riktigt.

Lost s05e05 - är utan tvekan det bästa avnsnittet på väldigt länge. Jag blev mer förbannad än vanligt när det slutade (som en blixt från klar himmel, som alltid). Jag har tidigare klagat lite på Charlotte (rödtotten), och hoppats att hon skulle åka ut ur serien snarast, vilket det nu ser ut som att hon gör. Men hon gick ut med en skräll för så bra som hon spelade igår har jag aldrig sett henne förut och jag håller med Micke i att skådespeleriet i just det här avsnittet är sanslöst bra av samtliga. Men don't worry Red ingen åker ut på riktigt ur Lost, du får nog komma tillbaka och återuppstå snart och vara sådär typiskt Lost- mystisk och läskigt allvetande. Jag kommer nog prata rätt mycket om Lost de närmaste veckorna, (eller iallafall en gång i veckan då avsnitten kommer), funderar på att köra en liten Lost-recap för er som inte har hängt med i serien under de 5 säsongerna (vilket är synd om skam), om man vill få ut någonslags logik av att se en serie så är nog inte Lost riktigt rätt för dig, för det finns inte så mycket logik och det finns inte så mycket rim och reson. Men varför skulle man vilja ha det, liksom? Har man bara sett på Lost lite av och till på Tv4 så är det inte underligt att ni inte hänger med. Det går inte att missa ett avsnitt av Lost, då förstår man ingenting (säger en som har ser de äldre säsongerna minst 2ggr under väntan på den nya). Så snart en Lost- recap för er som är intresserade!

Vill köpa skivor! Vill ha:
A Camp's - Colonia,
The Killers
- Human,
Mando Diao - Give me fire (som skulle ha kommit hem i min brevlåda på release datumet, men kommer inom kort.)
 
Vill också köpa alla Lost boxar som finns ute, undrar när säsong 4 kommer ut på dvd, någon som vet?

Nu ska jag borsta tänderna och ner till arbetsförmedlingen, för att sedan joina Micke och kanske Ämända vid matsalen.

Bästa brudarna kommer hit ikväll, har saknat dom! (eh, en vecka sen dom var här sist.) Vi funderar på att ha lite förfest här hemma hos mig. Så om det är någon som är peppad är det bara att komma!


Stoppad korv.

Var på stan idag med Amanda och kollade på kläder, hittade 3 par skitfina skor på DinSko, (perfekt nu när man är fattig) och köpte ett par solbrillor på Åhléns, där det också fanns liknande sådana byxor som jag letat efter väldigt länge (tighta stuprör med hög midja) tyvärr så såg jag ut som en stoppad korv i dessa så det blev inget köp, synd med tanke på att de bara kostade 50kr.

Har pratat med min hyresvärd idag också (den otrevliga av dom två dessvärre) och pratade lite om att hyra ut i andrahand. Isåfall är det något jag själv får annonsera om, så om det är någon som är sugen på en möblerad lägenhet26kvm, väldigt centralt i Västervik för 2.060 kr i månaden, eller känner någon som är intresserad så är det bara att höra av sig till mig. Jag ska även lägga ut en annons på Blocket.se och se om jag får någon respons. Jag har tyvärr inte för mycket tid att vifta på då jag måste, om jag nu ska, säga upp den i slutet på den här månaden.

Har skrivit klart mitt CV för jobbansökan i Norge idag, det blev rätt bra tror jag. Jag kommer dock inte kunna åka upp till Jessheim tillsammans med Ina och gänget den 26.e då det är samma helg som jag och K.G spelar i Ankarsrum + att Jennie möjligtvis skulle komma då. Vilket vore mer än trevligt. :-)

Micke
var här nyss och drack lite té med mig och med honom hade han det senaste Lost avsnittet (woho!), då mitt internet inte tyckte att det var så brådskande. Jag har hört av både Erik och nu Micke att det här är det bästa på länge, så nu är jag jävligt spänd. Är dock dödligt trött och ska upp vid 09.00 imorgon men det är det värt! ;-)

Godnatt!


My böddies are good böddies.


Upptäckte att jag helt tagit fel på dagar, trodde att det var fraitag idag. Men imorgon då så kommer iallafall Jonna och Ebba hit igen och ska mysa med mig och Amanda. Hoppas bara att Ebba kan gå, smartaste bruden trampade på en trasig glasflaska förra helgen och sprang omkring en hel kväll utan att märka att det sprutade blod om hennes fot. Hon blödde i typ 11 timmar och fick åka till sjukhuset där dom berättade att hon skurit av ett blodkärl (du får rätta mig om jag har fel Ebba). Så hon har haltat runt ända sedan dess, poor thing. <3

Det känns som att saker börja ordna upp sig lite mer nu. Eller jag har iallafall några backup- alternativ om allt annat skulle skita sig.

Jag måste stämma in i kör med Ebba som skrev om riktigt bra vänner i sin blogg http://skaviligga.blogg.se i går (jag var en av dom, tihi!), fyfan vilka underbara vänner jag har. Sedan jag berättat vad som har hänt med jobbet och att jag kanske måste flytta så har alla ansträngt sig som fan för min skull och det går inte ens att beskriva hur jävla tacksam jag är. Ebba som har kollat upp jobb i OskarhamnOKG, Ina som låter mig bo hos henne i Norge och försöker fixa kontakter. Sofi som också låter mig bo hos henne i Stockholm. Jennie som hjälper till att leta billiga lägenheter och jobb, Kerstin som erbjuder sig att dela hennes lilla etta tillsammans med mig och hennes pojkvän och också ringer runt och kollar jobb, Mattis som också erbjuder mig sovplats, likaså Filip och Viktor.  Micke som följer med mig till arbetsförmedlingen, försöker fixa praktikplats åt mig och erbjuder sig att låna penar till min hyra (ja, han är något knäpp). Och sist men inte minst min lilla mamma som hjälper mig på alldeles för många sätt än vad som går att räkna upp. Ni är många som ställer upp för mig i vått och torrt och jag är så glad att jag har så många underbara vänner. Tack för att ni finns. <3

Nu är det vinter igen hörrni, precis det jag längtat efter. Nej, jag tror att dom flesta är trötta på först det där jävla grådiset som verkar ha legat över hela landet i flera månader (kommer knappt ihåg hur himlen ser ut) och sen kylan och rusket.

...och nu snön.

Mina skor har gått sönder också, försökte at häfta ihop den lösa sulan med den resterande delen av skon men det höll inte särskilt länge, när jag går ut och går med dom på så låter det ungefär som att någon slickar hela gatan och smackar förnöjt. Ett väldigt lustigt läte.
 
Jag var på Morella igår tillsammans med Amanda och Kerstin, det var vi och 5 till ute på stan den kvällen. Men vi dansade på och hade skoj, blev bjudna på shots av ägarna (eller möjligtvis av DJ.n, då han såg så glad ut över att någon ville dansa). Amanda blev sugen på mat framåt stängning och eftersom att ingen orkade gå upp till Corner i onödan föreslog jag att Amanda skulle ringa 118118 och fråga hur länge dom hade öppet.

Amanda: Hej! Ja shhkylle vilja ha numret till kåårrrrner i Västervik.
Telfonist: Vad sa du att det hette?
Amanda: Ämääända!!!
Telefonist: Va?
Amanda: JAG HETER ÄMÄNDA!
Telefonist: Öhm, alltså namnet på stället du vill få tag på...

Roligaste ever, apgarvade i snöyran hela vägen hem.


Nu måste jag nog börja göra mig i ordning för jobb.

  
Hejdå.


Nya tag.

Nu jävlar rycker vi upp oss och inser (efter Amandas "världen ligger för våra fötter" - peptalk) att vi kan göra precis allt vi vill. Nu är det party med 2 av dom bästa brudarna, Kerstin är hemma och Amanda är taggad (läs: packad), och jag är allmänt lycklig faktiskt. Jag har skurit mig i fingret på min sablans portabla ugn, tycker inte om den lika mycket som i inlägget nedan.

Ut på krogen! Drick öl! Var glad!


Utlyser en tävlingsfråga, den som svarar rätt vinner en öl på Morella.

Vem är fullast?


Öl.

woho!

Nu sitter jag med Amanda, dricker pripps blå 7.0 och tittar på popcirkus på 2:an. Känns som att jag har suttit i telefon mer eller mindre nonstop sedan i måndags, väldigt mycket som måste kollas upp och fixas med. Ikväll och imorgon ska jag:

  • Ringa mina hyresvärdar på Rosénfastigheter och kolla upp andrahandsuthyrning och uppsägningstid.
  • Gå till arbetsförmedlingen för att få mitt inskrivande godkänt och underskrivet.
  • Få fatt i Viktor och numret till hans soc-kontakt.
  • Ringa soc-kontakten och boka tid.
  • Prata med min lillebror, Josef, om jobb och liknande.
  • Prata med Ina om Norge (äntligen) och kolla upp lite shit där.

Och sedan ska jag Kerstin och Amanda dricka lite mer öl och ha lite mys. Måste diska och dammsuga med... yay.



Imorrn blire party med dom här brudarna igen. Woho!

Adjö.


Hey!

Hade det jättemysigt med Filip igår.

Vi lagade mat i min lilla portabla ugn (som står stationerad i min städskrubb) och stekte halloumiost med en jättegod chilisås till.

Jag fick nyss mitt uppsägningsbrev ifrån Svante med en ursäkt att jag inte ska det personligt (vilket jag inte gör). Det tråkigaste i det här för mig är att jag måste lämna ifrån mig min dator tillsammans med mitt mobila bredband som jag fått i tjänsten. Jag ska försöka kolla på lite nya datorer men med tanke på att jag ändå inte kommer ha råd med internet osv så känns det som en onödig utgift. 

Jag ska upp till skolan snart efter att jag har plockat undan lite här hemma (tomatsås - all over the place) och prata lite med eleverna tillsammans med Micke. Idag är nog första dagen det här verkligen känns tråkigt och jobbigt. Måste tillbaka till arbetsförmedlingen imorgon med min inskrivning för att sedan bege mig till Soc. Jag och Sofi har avtalat telefontid på måndag vid 16.00 (haha) så vi ska prata om Sthlm. Måste nog även ringa runt till mina bröder lite och kolla läget, kanske kan slagga där om allt annat skiter sig. Äh, jag ska inte klaga egentligen, jag lever ett gott liv och har alltid gjort. Jag har aldrig varit rik i den benämningen men jag har alltid haft obegränsad tillgång till mat och vatten och någonstans att ta vägen. Det är mycket mer än vad många andra har, så nej jag är inte orolig, jag kommer inte att svälta eller behöva leva på gatan, jag kommer att förlora mitt bredband och min dator - det är inte värre än så.

Kerstin kommer ikväll vid 22.00, hon vet ingenting om någonting. Om hon inte har läst min blogg dvs men det tror jag inte. Ska ringa till lilla Savitha senare också, har inte ens PRATAT med henne sedan nyårsafton. Skevt.

Lyssnar på BadCash Quartet (bäd-käsh-kartett) precis som back in the days. Hm, jag är lite splittrad märker jag, det här kommer nog bli jobbigare än vad jag tänkt mig.

One blood floating in the stream.

Mando Diao - One blood.
- sjukt bra låt.

Hey, let's go fking mental?


Arbetsförmedlingen, here I come!

Härlig förmiddag.

Spenderade 2 timmar nere på arbetsförmedlingen i Västervik, tillsammans med Micke i morse. När jag väl fick gå in, berättade hon för mig att det är till socialförvaltningen jag ska vända mig till, jag fick en grön pärm och sen fick jag gå. För jag hade ju aldrig kunnat tänka mig ett bättre sätt att spendera min förmiddag än så.

. . .

Nu ska jag iallafall skriva in mig på arbetsförmedlingens hemsida, tillbaka till det helvetesgapet igen så att dom kan skriva ut det jag har skrivit och kika på det, sedan ska jag bege mig till Socialförvaltningskontoret (dvs, soc) berätta för dom att from nästa månad så har inte jag råd att betala min hyra längre. Sen får vi se om dom känner för att hjälpa mig eller inte, om dom inte gör det så ligger jag jävligt pyrt till.

Ska försöka tag på Ina lite senare idag med och dubbelkolla allt med henne.

Annars då?

Jo, jag har suttit hemma hos Micke tills nyss och snackat lite om vår nya idé, eller själva idén har funnits ett tag men det är inte förens nu vi har bestämt oss för att faktiskt göra något med den. Det handlar om kortfilmer och korta berättelser, mer vågar jag inte säga. ;-)

Ikväll ska jag och Filip laga middag i min portabla ugn, mumma.
 
Imorgon kommer Kerstin hit och vi ska dricka lite vin och mysa. <3

Jennie
kanske kommer hit den 26.e, det vore jävligt nice har inte träffat varken henne eller Sofi sedan Sofi's födelsedag i september och det är ju ett tag sedan. Särskilt med tanke på att vi under 3 års tid träffades VARJE dag, helgdag som vardag, och att vi aldrig under våran sjukt långa vänskap tidigare bott längre ifrån varandra än någon kilometer.
But we're still the best of friend, always.

   
Gammal bild på oss ifrån 7:an. 
                                                
Haha, något packade på skumma drinkar på Sofi's 20års dag. 


Får se om det blir Sthlm igen då, åtminstone ett litet tag. Det är ju betydligen lättare att hitta jobb där än här.

 Skriver senare...


MacGyver.

Har hunnit tänka igenom lite under kvällens gång.

Jag är fortfarande uppsagd och är fortfarande i en ekonomisk-krissituation men här ser vi positivt på saker och försöker att se möjligheter istället.  

. . .


Norge har ju sedan länge varit min plan, att efter sommaren åka tillsammans med Sofi och troligtvis nu Amanda och bosätta oss i Ina's lägenhet (åtminstone tillsvidare) och söka jobb i Jessheim. Men desto mer jag hör om Norge, desto mindre pepp blir jag. Jag har hela tiden vetat om slitet, de långa timmarna, dyra lägenheterna och de dyra inköpen, men nu är det inte ens säkert att man tjänar särskilt bra på det. För det första är tydligen inte den norska kr värd lika mycket längre (har jag hört, ekonomi och börsnyheter är ingenting jag uppdaterar mig om) och med all börskris är det otroligt svårt att få jobb överhuvudtaget. För att få en lägenhet (som också ska vara rätt knepigt att hitta, i rätt prisklass osv) så måste man lägga in en deposition på typ 3 månadshyror, så bara det är uppåt 20.000. Sen har inte lägenheterna i Norge nödvändigtvis vitvaror, alltså som kyl&frys, och det bör man ju ha om man inte bara ska leva på konserver och nudlar (som iförsig är beprövat och fungerar, beror på hur bekväm man vill vara) har ingen större koll på hur mycket det kostar men antar åtminstone några tusenlappar. Sen också en hyra på minst 6-8.000kr varje månad, så om man får ett jobb, får lönen retruaktivt månaden efter så ligger man redan efter med ca 40.000kr i skulder. Så det är sådär lagom kul, och det här är ändå i billigaste laget. Så frågan är om det verkligen är så jävla bra att åka iväg och jobba egentligen, jag vet att jag inte har några 40.000 att låna någonstans ifrån och jag känner inte direkt för det heller. Sen kan man ju ha tur också och hitta ett jobb där både husrum och mat ingår, det vore soft men jag tror att det är svårt att hitta. Så vi får se, det kanske finns något jobb närmare krokarna, kanske i Stockholm eller liknande för här i Västervik är det hursomhelst omöjligt.

Nu ska jag och Filip se på MacGyver.

It's not a perfect day for love.

Jaha... Jag vet inte riktigt vad som är meningen att man ska känna i sådanna här situationer, någonting alls?

Jag känner för att kasta ut min tv genom balkongen, smasha en jävligt dyr gitarr på scen, sjunga så mina stämband gör ont och springa väldigt sjukt fort framåt, till någon plats jag aldrig tidigare varit. Men jag känner mig inte arg, inte ens ledsen. Utan riktigt  jävla levande.

Folk förlorar sina jobb varje dag och sitter i väldigt mycket mer prekära situtioner än vad jag gör just nu (ja, jag har fått sparken). Jag oroar mig visst för vad som ska hända när räkningarna kommer och om jag är tvungen att säga upp min älskade lägenhet som jag tycker väldigt bra om (något som jag aldrig trodde jag skulle kunna känna i den här staden). Jag är inte rik, har aldrig varit, jag har 78 kr på mitt sparkonto (hade 3.000 från början men tog ut dom för att betala min första hyra) och några hundralappar kvar av min senaste lön. Ska till arbetsförmedlingen imorgon och fråga vad fan jag ska göra. Något jag inte vill göra är att sitta kvar här och leva på soc och se dagarna rulla förbi, så det kanske var meningen att det här skulle hända tidigare än väntat så att jag får tummen ur röven och åker bort härifrån? Jag vill härifrån och jag har mer än 1 gång starkt tvivlat på det här projektet. Nu finns det inte längre något projekt att tvivla på och om det någongång kommer att finnas igen så kommer det att floppa så otroligt, och det glädjer mig lite faktiskt. Även om skådespelarna skulle vara grymma så går det inte att göra ett värdelöst manus, ett värdelöst upplägg och en total avsaknad av empati till en bra film. Sorry, but that's the fking truth.
 
...wait, I'm not sorry. I just don't give a flying fck.


"Jag tycker fortfarande att du är en jätteduktig skådespelerska Jasmine och jag vill göra projekt med dig i framtiden." 

Hah, tror du va?
Jag vet vart jag står och jag behöver inte inkompetenta kommentarer av inkompetenta idioter för att höja min självkänsla.

Jag är bättre nu än många andra någonsin kommer att bli och det skäms jag inte för att säga.

Nej, jag är inte elak egentligen och jag mår dåligt när jag är det men nu ska jag försöka starkt att inte bry mig. Antagligen kommer jag att ta bort det här inlägget inom kort när mitt dåliga samvete når mig, men tills dess, enjoy.

yeye. Life goes on. Lycka till med filmen Svante P.

. . .

Photoshop.

Johopp.

Idag gick smidigare än väntat och ingen försökte ha ihjäl någon på mötet i eftermiddags, helt otroligt hur lugna alla var.
Ska hem till Filip senare ikväll, han ska laga mat åt mig och hitta på någon liten surprise. hm, spännande. Förväntningarna är skyhöga nu... haha. ;-)

Har börjat experimentera lite med photoshop, så jävla roligt.
 

Skriver imorgon när jag har vaknat till liv.

Ljud?

Så nu är bilderna skickade till affisch-snubben, och så här blev dom...

K.G och Jasmine.


Foto: Miccan, http://multiV.blogg.se

Åt pizza tillsammans med kärleksparet, Viktor ditchade vår fika för att lira Left 4 Dead och nu sitter jag helt solo och försöker få ned Lost och har allmänt ont i magen. Lyssnar på En timme en minut - nog en av definitiva topp 3 låtarna någonsin. Underbar.

En timme en minut, här står tiden still.
Jag är bara ljud, jag gör allt på ren vilja.
En timme en minut, jag står bakom, tätt intill.
Jag har ett kontrakt med Gud så jag gör som jag vill...


Mannen på taket.

Väcktes imorse av ett hysteriskt samtal.

Min gode vän Kerstin sitter just nu någonstans i Göteborg på ett intagningsprov till en teaterskola. När hon ringde mig hade hon precis insett att de var flera hundra som skulle göra provet och att hon inte hade några cigaretter. Illa. För er som inte röker kan jag förtälja att sitta och vara nervös och stressad, utan cigaretter kan liknas vid att skinnet överallt på kroppen börjar krypa och att magsäcken sakta vänder sig ut-och-in, inte en alltför skön känsla med andra ord.

Sitter på jobbet nu och har inte blivit påhoppad av någon tomte än. yäy. Ska fota med Miccan och K.G efter jobbet och efter det ska jag och Viktor gå ner och ta en kopp té (kaffe för hans del) Morella och snacka lite skit, det var ett bra tag sedan. Sedan ska jag försöka få ned avsnitt 4 av Lost, om det har kommit ut än, har inte riktigt greppat när det visas i USA än. 

Vi såg på den allra första Beck filmen igår på lektionen. Eller Beck-film är väl synd att kalla den, Mannen på taket hette den och den kom ut 76. Martin Beck och Gunvald Larsson är visst med men filmen handlar inte så mycket om just dom. Det var kul att se en ung Sven Wolter som spelade polisen Ström (som man fick se en fullfrontal på i början) som nu är helt utskriven ur serien. Jag måste säga att trots det segdragna otroligt slöa tempot och det väldigt lågmälda skådespeleriet så gillade jag verkligen filmen. Det var mycket som var just typiskt "70" men det gör det hela lite charmigare också. Det fanns ingenting av det ivriga hetset och en förbannad Gunvald som slängde omkring fångar i förhörsrum, eller smarta polismän som alltid vet exakt hur man ska hantera situationen. Nej, det fanns inte här men det fanns en mycket mer realistisk syn på hur polis (i synnerhet svensk) troligtvis uppför sig på riktigt.

Jag saknar mina tjejer, vi har så jävla kul ihop. Jag hoppas att alla kommer hem snart, så en hälsning till Ina, Kerstin, Jennie, Savitha, Sofi, Ebba, Amanda, Jonna, Jill, Emelie och Ida, som alla är ute och på äventyr någonstans på sitt eget sätt. Jag älskar er. <3



It's a richman's world.

Så, nu mår jag lite bättre.

Är i ett litet harmoniskt stadie då det pirrar sådär mysigt i magen och man kommer på sig själv med att sitta och le helt extremt fånigt åt ingenting. tihi.

      . . .                                                           L                       O                            L

Vet inte riktigt om jag är så himla peppad längre på spelningen i Ankarsrum. Visst, det ska bli kul att få spela tillsammans med K.G men när jag pratade med arrangörer idag och han sa att han gärna ville ha lite dansmusik så kom det upp helt fel typ av bilder i mitt huvud, ungefär som de färgglada pojkarna i Gert Jonnys några inlägg nedanför. Antagligen så var det väl inte riktigt något sådant han menade (hoppas jag verkligen annars skjuter jag någon långsamt). Det hade varit väldigt mycket lättare om det hade varit sommar för då hade vi för det första kunnat sitta ute och spela och för det andra så finns det bra många trubadurlåtar med sommar-teman så det hade bara varit att välja och vraka. De låtarna vi har nu är bra men inte direkt dansanta (om man nu kan skriva så i det här sammanhanget) utan mer mysig, soft, rökig pubmusik. Vi har väl 10 låtar nu och vi ska spela i 3 timmar, så vi behöver fler. Jag ska vara full iallafall sen får resten lösa sig självt. Vi ska ta foton till affischen imorgon också, Miccan ville öva med sina nya systemkamera så vi slog två flugor i en smäll, liksom.
 
Och angående det jag skrev om filmen så är jag fortfarande aningen irriterad. "För många kockar " - är ett bra ordspråk, problemet är bara: hur säger man till den tredje kocken att det han gör inte fungerar och bör låta de två andra kockarna göra det dom är bra på, ifred? Speciellt när den personen är ens chef och som all rätt att bestämma över allt egentligen? Knepigt läge. Men vi tror ändå att vi kan ha kommit fram till några olika idéer, vi är båda bara så sjukt trötta på att sitta på möten och diskutera i TIMMAR när vi vet att ingenting av det som vi sitter och ältar kommer att gälla imorgon ändå. Jag börjar undra om han inte har någon liten hemlig konsulttomte som bor under hans säng och som han rådfrågar varje kväll innan han ska gå och lägga sig om alla frågor som rör sig i hans liv, så egentligen är det tomten vi borde snacka med direkt, eller? Så kanske vi slipper alla komplikationer.

Jag dör om han kommer imorgon med någonting nytt att prata om. Det jobbigaste av allt är nog ändå att jag får dåligt samvete när jag berättar för honom hur saker står till, även om jag varken skäller eller höjer rösten så känner jag mig som en elak mobbare och det är skitjobbigt. Han ser bara så liten, oskyldig och ovetande ut ibland, även om han är 35 år äldre än mig. Jag känner mig riktigt taskig även om jag vet att jag faktiskt inte är det, Micke tycker att jag är extremt tålmodig och verkligen kan prata med honom. Men det känns som att jag ändå alltid hamnar i någon konstig sits med honom och jag trivs inte där alls, tror dock inte att han känner så egentligen. Det är nog bara i mitt eget huvud och är man egen företagare som ger sig, helt oerfaren, ut i bransch man inte kan någonting alls om så måste man lära sig att ta lite kritik och framförallt lära sig att lyssna på dom som vet lite mer, att lägga ut flera miljoner kronor på sitt första manus som två personer med erfarenhet säger inte håller måttet, känns något dumdristigt. Men har man pengar så... 

Money must be funny.

Trubbel.

Om jag tyckte gårdagen var jobbigt så var det babystjärt emot idag.

Vad är det för mening med att sitta timme ut och timme in och diskutera och diskutera för att slutligen komma fram till någonting, om det ändå inte gäller dagen efter?

Är skapligt trött på detta och både jag och Micke frågar oss nu hur länge vi egentligen ska orka. Ibland kanske man bara ska ge efter och bli en jävla knähund, det skulle definivt bli lättare för oss och vi skulle inte ha hälften så mycket att tänka på. Vi skulle kunna fokusera mer på den tekniska delen av filmprojektet och bli riktigt duktiga fotografer istället och jag skulle kunna satsa 100% på mitt skådespeleri, men då skulle vi också få leva med dåligt samvete för att låta våra vänner vara med i en film vars historia och mening försvunnit någonstans längs vägen.

Äh, trött som sagt.

Nu ska jag lämna denna värld för ett tag och se på Twilight och äta korvstroganoff (med soyakorv ofc!).



Buddah over'n'out.


Trubadur.

Idag har varit en underlig dag.

Varit oense om mycket idag på jobbet, haft väldigt många jobbiga diskussioner på kort tid men det kom nog helt klart någonting gott ut av det, hoppas jag iallafall.

De senaste veckorna har bestått av mycket nostalgi för mig. Först var det Mando Diao-skivorna som kom upp och Leonardo DiCaprio och nu också Kent - som jag förövrigt inte har lyssnat på alls sedan deras skiva Du&Jag döden kom ut för bra många år sedan. Jag köpte två av dom (enligt mig) bästa skivorna de någonsin gjort, Verkligen och Isola, som jag aldrig tidigare har orkat införförskaffa och de väcker verkligen en massa gamla minnen. Lyssnade som mest på låtarna från just dessa skivor sista halvåret i 9:an i Stockholm, då jag bodde hos min moster för att min kära mor redan flyttat ner hit, till Västervik. Det var också en rätt underlig period faktiskt. Fick en förkylning, tror det var samma dag som jag flyttade in, som aldrig gick över och utvecklades senare till en typ av luftrörskatarr som heller aldrig ville släppa men lindrades med Kokilana-medicin. Så jag spenderade det halvåret sittandes framför datorn, hostandes och ätandes väldigt mycket chips. Kul.

Har varit lite med K.G ikväll och spelat igenom några av låtarna som vi ska spela den 26.e i Ankarsrum. Det är svårt att veta vad det ska vara för typ av musik när man inte har någon som helst koll på vilken typ av folk som hänger där heller. Det är väl troligt att anta att det mest är 50+ gubbar som sitter och pimplar öl i baren (om några alls?). Jag känner dock inte direkt för att sitta och spela schlager-dängor bara för att det finns en chans att folk ska sjunga med. Det är inte den typen av musik jag tycker om att spela och det här är någonting jag verkligen bara gör för att jag tycker att det är kul, sen så känns det ju lite kul att vi faktiskt blir tillfrågande och blir betalda

Ska intervjuvas av VästerviksTidningen på lördag under inspelningen. Är lite nervös faktiskt, har ingen aning vad jag ska säga eller vad dom kan tänkas fråga. Svante ska vara med också, vet dock inte om det är positivt eller negativt. Med tanke på tidningens otroligt (ursäkta) fittiga attityd gentemot honom och alla som har någonting med honom att göra. Så är det att bo i en liten stad, man bör inte göra någonting som sticker ut ifrån mängden, det är inte bra. Men vi får se vad som händer helt enkelt.

Kerstin ska behaga oss med sin närvaro under en kort tid på torsdag, hon ska mellanlanda här innan hon fortsätter sin färd mot Jonna och Visby. Vi har bestämt att vi ska dricka lite öl och äta massa god mat och röka sjukt många cigaretter då hon tydligen inte får ägna sig åt den aktiviteten hemma längre för lilla Erik-ponken. ;-)

Försöker få ned Twilight på datorn, går lite segt måste jag säga. Uschusch, jobb imorgon, bäst att jag går och lägger mig.

Godnatt Gert Jonnys.


Slumdog Millionaire.

Så fort någon börjar tjata om en film man absolut MÅSTE se så blir jag automatiskt opeppad på den.

Samma sak var det med Slumdog Millionaire som Filip såg för första gången för några dagar sedan och blev helt förälskad i. Efter lite övertalning (och ostbågar) så gick jag med på att se den och det var nog det bästa valet jag gjort på länge.

Jamal Malik kan bli den första i tv's historia som tar hem storvinsten på 20 miljoner rupees i Indiens version av "Vem vill bli miljonär?". Inför sista frågan förs Jamal bort av lokalpolis och anklagas för fusk, för hur kan en outbildad trasunge ifrån slummen veta mer än alla andra som någonsin har försökt ta hem vinsten? När de börjar förhöra och tortera honom beslutar sig Jamal att berätta sitt livs historia, där svaren på frågorna finns i alla hans upplevelser.  Man får följa Jamal och hans bror Salim i deras roande men samtidigt väldigt hårda uppväxt från slumkvarteren i Indien. När deras mor blir mördad av religösa extremister och bröderna får klara sig på egen hand. När de för första gången träffar den lilla flickan Latika, som Jamal blir förälskad i men aldrig lyckas få vara tillsammans med i längre perioder. Vi får se hemska människor, förvridna av pengar och makt och som går så långt som att uttnyttja och skada barn då, "blinda sångare tjänar dubbelt, det vet du.".

Slumdog Millionaire är gripande, sorglig, hjärtskärande men också rolig och otroligt lycklig. Jag kan rekommendera den till alla och man behöver inte sätta sig in i rätt sinnesstämning för att se den här filmen, den är inte tung på det sättet. Bara otroligt vacker och helt fantastiska skådespelare. 


    

And all I wanna do is "BANG BANG BANG BANG" and "KKKAAASCHING!"  take your money...

RSS 2.0