letsgofkingmental

Jag lyckas visst alltid sætta mig i skiten på ett eller annat sætt.

  Och nu kan jag inte ens prata med någon om det, eller knappt.
  Det var længe sedan jag hade en sådan ångest som idag. Nær man inte riktigt kan andas och det kænns som att kroppen febrilt skakar och hjærtat ær och slår, någonstans uppe i halsen.
  Det kanske bara ær meningen att jag ska må så hær. Jag blir iallafall jævligt kreativ. Jag kanske, undermedvetet, søker mig till ångest och hjærtklappning før att gøra det jag ær menad att gøra och antagligen det jag ær bæst på.
  Men det ær så underbart att må bra. Jag har verkligen mått sjukt bra den senaste tiden, efter semestern. Och de personerna som ær ansvariga før min glada sinnesstæmning, har jag antagligen sett till att jag aldrig kommer att umgås med igen.

Tragiskt.

Jag måste førsvinna hærifrån. Snabbt. Jag klarar inte av att vara kvar. Bara sticka ivæg, sjælv, och hoppas att mænniskor har førlåtit mig før mina idiotiska snedsteg (som alltid har en tendens att alltid vara lika ljuvliga)och glædjer sig om jag kommer tillbaka. Fast det ær antagligen bara jag som ær så løjligt snabbt førlåtande. Andra mænniskor har mer vett, de vet vad man bør sæga och bør gøra.
  Jag ønskar att jag hade sådan koll.
  Jag vill ha någonting som får mig att sluta tænka ett tag.
  Sæmlan tror att jag kommer bli bitter, det tror inte jag men jag slutade helt enkelt att prata iallafall. Nu ligger allt och gror som en mysig liten ångestboll mitt i mellan revbenen.

Det løser sig sækert - eller alt. Det torkar.

Uppe tidigt idag...

Eller, tidigare æn på længe.

Jag har varit på jobbintervju på Egon (restaurang på køpcentret) och ska børja provjobba dær nu ihelgen.
Jag hoppas att det går bra, dels før att jag verkligen behøver ett jobb nu nær jag inte ær anstælld på Esso længre och dels før att stæmningen bland personalen verkar alltfør mysig før att gå miste om att upplevas.

Før tillfællet har jag en massa projekt pågång.
Jag har vaknat varje morgon den senaste veckan med en extrem lust att måla, øvar på færgsættning som aldrig varit min starka sida.
Tillsammans med Semlan så skriver vi sinnessjukt mycket låtar, varje dag har någon av oss en ny textrad eller melodi som går att gøra någonting med, och det ær uppskattat! Folk ælskar våra låtar och det ær så galet kul.
Så vi har bestæmt oss før att få klart en ca 5 låtar till, spela in dom, med hjælp av min nyførværvda væn Andreas som råkar vara grym på trummor, piano, gitarr och sång och æven har en liten inspelningsapparat, før att sedan fixa till en Myspace-sida och lægga upp alla låtar under namnet Jasmine Chhourí som numera ær mitt artistnamn. :)
Sen ska vi också førsøka få till lite trubadurspelningar tillsammans med dom som ær intresserade och spela runt och marknadsføra lite. Kanske t o m brænna ut lite skivor och slænga runt.

Hørde att min "the roommate song" hade blivit en stor hit i Nykøping. ;)

Førutom det så har jag och Emelie tagit oss i kragen och køpt træningskort. Var dær i går och det var riktigt sweet, ska dit idag igen och førhoppningsvis resten av alla dagar den hær veckan. Måste ta tag i flæsket nu och få lite muskler. Målet ær att få større triceps æn Erik... fast bara på ena armen. Man vill ju inte se spænnig ut liksom.

Idag fylller Chennie år (det behøvdes bara 3 påminnelser før att jag skulle komma ihåg det.), så jag ska læmna biblioteket, kænna mig førnøjd øver mitt liv, ringa henne och sen gå och ta en cigg med Semlan och skriva lite musik.

Ah, livet ær bra hærligt. <3