letsgofkingmental

Sjukt värd kväll...




Slutade något tidigare än väntat men blir man full på två glas vin får man skylla sig själv.

Hemma nu.
Kerstin gör en karta... Ska gå på äventyr imorgon igen. Gå på bio och fika och läsa.
Mysdag med ärade mig själv med andra ord.
Det är obeskrivligt skönt att få vara med sig själv. Galet länge sedan.

Ikväll har vi varit på Hemma hos och käkat lite tapas och druckit vin. Gott som fan.
Har också pratat så mycket under de senaste dagarna att jag antagligen inte kommer att behöva prata med någon igen på minst ett årtionde. 





Jag har gått igenom allt jag behöver gå igenom och lite till. Tänkt över och tänkt om. Struntat i att tänka positivt och tänkt på det jag har velat tänka på. Och jag börjar, sakta men säkert, känna mig som en urvriden svamp.
 Redo att, vid min hemkomst, börja på nytt kapitel. Vara klar med allt gammalt och tugnt bagage och gå mot själslig tillfredställelse och total harmoni. För det är farligt att fastna i ältande och i omöjliga analyser. Men ibland måste man också bara få vara. Få vara osäker. Få vara sådär typiskt kvinnlig och jobbig. Men också att man kan släppa det och se framåt.

För det är bara jag själv som kan göra mig lycklig. Och jag är helt nöjd med det. Att vara lycklig, det är bara det jag vill.

Vet inte vad jag känner för att komma hem. Jag hoppas att saker och ting löser sig till det bästa.
Jag har också bestämt mig för att acceptera och se saker för vad det är. Ta det folk säger för vad det är och att inte någonsin tvinga fram något hos någon.
Men det är när jag kommer hem.
Just nu är jag bara...




Godnatt.