Efterskrift.

Fyfan vilken kväll...

Somnade inte särskilt bra igår. Hade lektion vid 08.20 imorse och jobbade till 15.00. Sen gick jag på stan och köpte fina kuvert och frimärken. Fatta att 25 frimärken kostar 125 kr?  Jag skickar aldrig brev så jag blev lite chockad. Nu är jag hur som helst helt pank och jävligt trött. Jag somnade när jag kom hem och sov tills för ett tag sen, gick ut drack öl och träffade en massa människor jag egentligen inte orkade träffa och är hemma nu igen och känner mig som den mest ensamma människan i hela världen. Det är konstigt hur en persons frånvaro kan kännas som om alla jag någonsin känt har försvunnit ur mitt liv.

Jag vet att det inte är så men jag kan inte hjälpa att tycka synd om mig själv.

Längtar till nyår då alla kommer hem igen. Längtar ännu mer tills jag kan ta mig härifrån och göra något som jag faktiskt vill göra. Jag har fått världen chans, jag har fått en fast jobb direkt efter studenten och jag fick huvudrollen i ett filmprojekt. Jag är tacksam och jag är glad att jag fick det här erbjudandet men det hade inte kunnat komma på en sämre tidpunkt. Jag visste att jag inte skulle palla vara kvar här ett helt år till och själv dessutom. Jag hade peppat så länge på att bara dra och upptäcka nya saker. Det här projekten kan inte bli bra om det inte omger sig med människor som är inte har någon inspiration och vill någonting med det. Just nu så kan jag inte bli mer ointresserad.

Det är jävligt synd att det är så. Jag kommer att stanna för att slutföra den uppgiften jag tog på mig att göra men jag gör det inte för att jag vill förmedla något utan mer för att jag inte kan förmå mig att svika de människor som faktiskt tror på mig. Jag låter verkligen som en otacksam snorunge och det är jag nog också.

Snälla ge mig inspirationen tillbaka!

Jag saknar klassen och jag saknar teatern. Det är någonting jag verkligen skulle ha inspirationen till att göra nu.




Efterskrift. <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0